Bambu

Bambu utgörs av flera grässläkten med ett stort antal arter. Stammen hos bambu har kraftiga stödjesträngar för de kärl som går genom växten. Det har visat sig att stödjevävnaden i stammen är ordnad på samma sätt som enligt de byggnadstekniska lagar vi tillämpar. Stammen är dessutom förvedad. Bambu används bl a som byggnadsmaterial, byggnadsställningar, rör (sedan de borrats ur) och som mat (bambuskott).

Två bambuarter är av stor betydelse som föda för pandan, nämligen paraplybambu (Fargesia robusta) på 1 600-2 680 m ö h och pilbambu (Bashania fangiana) på 2 300-3 600 m ö h. Bambun sprids vegetativt från den underjordiska stammen, som skickar ut skott årligen. Pilbambu blommar ungefär vart 50-60:e år och paraplybambun ungefär vart 60:e år. Massblomning av bambun skedde i pandareservatet Wolong i Sichuan-provinsen i början av 1980-talet. Enorma bestånd av bambu dog då. Det medförde födoproblem för både pandan och andra djur. I Wolong överlevde de flesta pandorna genom att flytta till lägre höjder och äta paraplybambu. Bambufrö gror ganska bra i skog med skyddande lövverk. Det tar c:a 13 år innan en bambuplanta är tillräckligt stor för att kunna tjäna som föda åt pandan.